Betekulla skola
Källa: Sven Nilsson arkiv, troligen skrivet av Bengt Bernhardsson
En god och belysande historik över skolundervisningen i äldre tider intill år 1842, då den i lag beslutade folkskolestadgan trädde i kraft, ges av Birger Hendelin i en skrift 1948 med titeln ”Skolmästare i Mortorp”. I denna skrift omtalas hur församlingens klockare i äldre tider hade en viss undervisningsskyldighet. I socknen ingick också nuvarande Oskar församling, och även om det här och var anställdes någon lämplig person, företrädesvis pensionerade båtsmän, till skolundervisning i hemmen, var det klent beställt med läskunnigheten, det fanns helt enkelt inga lärare. Skrivkunnigheten var det ännu sämre beställt med, köpe- och skifteshandlingar från 1800-talets mitt bekräftar att endast hälften av bönderna kunde skriva sitt eget namn.
Första gången frågan om anställande av särskild skolmästare tog upp på sockenstämman var 1763, men då det inte fanns någon lämplig person till skolmästaretjänsten inom socknen, skickades en därtill lämplig yngling till Kalmar för utbildning i två år. Denne yngling hette Peter Mobäck, född antagligen 1750. Ifebruari 1771 verkar set som han vara utbildad skolmästare och började hålla skola i Mortorp. Något skolhus fanns inte, utan undervisningen fick ske i bönderna stugor. På grund av socknens stora längd ca 3 mil, kunde man inte göra skolan fast. Läraren skulle i stället flytta omkring i de olika rotarna. Två terminer skulle han vistas i moderförsamlingen och tredje i kapellförsamlingen. (Nuvarande Oskar).
Peter Mobäck avled 1791.
Nästa skolmästare i socknen var Niclas Moring som emellertid avled 1801.
Ny skolmästare valdes 1802 och valet föll på båtsmannen Daniel Månsson Styf, som hade ord om sig att vara skicklig i att undervisa barn, hade nödiga kunskaper samt allmänt vitsord och god frejd. Daniel Styf motsvarade inte församlingens förhoppningar men var vid sin död 1830 fortfarande skolmästare.
När skolmästaretjänsten på sockenstämman 1830 skulle tillsättas, valde man församlingens klockare Nils Lindgren. Dennes lämplighet som lärare blev senare starkt ifrågasatt på grund av hans supiga levnadssätt.
Förutom att Lindgren hade skräddare Westmark till att vikariera i två år, uppehöll han alltfort
Skolmästaretjänsten.
År 1839 nämns förutom klockare Lindgren i moderförsamlingen även en särskild skolmästare i
kapellförsamlingen, nämligen klockaren i kapellförsamlingen Johannes Petersson och 1841 klockaren Olof Håkansson. Församlingarna var, var för sig indelade i fyra rotar och skolmästaren skulle under året undervisa åtta månader i terminer om två månader i var och en av de fyra rotarna Mortorp, Runtorp, Betekulla och Förebo. Detta var ett utdrag i starkt förminskat format av Hendelins historia över skolmästare i Mortorp.
Så till skolan i Betekulla vad äldre personer och husförhörsboken berättar om den och dess
tjänsteinnehavare. Den nuvarande skolan hade en föregångare som sägs ha legat på nuvarande plats, dock är det på laga skifteskartan 1851 inte någon byggnad markerad på denna plats. Denna första skola nedbrann vid vådeld. Församlingen beslöt bygga ny skola och avtal om tomt till denna träffades med Daniel Niklasson, utdrag ur en köpehandling lyder:
Genom köpehandling den 5 april 1868 har Daniel Niklasson till Mortorps församling försålt
ifrågavarande lägenhet om 4 kvadratrevär mot en årlig utgäld af 16 riksdaler rmt. Det sägs att skolan byggdes snarast därefter. (Det sägs också att ny skola byggdes 1863 – 1864). Skoltomten lagfors och infastades åren 1876 och 1915 under beteckningen Betekulla 1:8 och med en areal om 3750 m2.
Skolan är byggd i två etapper, först uppfördes en byggnad som inrymde en större skolsal på nedre botten, samt en tjänstebostad av litet format på vindsvåningen. Skolsalen blev sedermera delad då lärartjänsten utökades med en småskollärare. Då byggdes också skolan till med en mera komfortabel lärarbostad.
Av lärare i Betekulla är den i Hendelins skrift omnämnde Daniel Styf helt bortglömd av
ortsbefolkningen, fast han under hela sin lärartid var bosatt i byn. Verksamheten ligger långt tillbaka i tiden. En som däremot är väl ihågkommen är skollärare Gustav Jonsson som med hustru och tre barn 29 nov 1861. flyttade in från Madesjö till Betekulla. Familjen bestod av, sedan den utökats med barn födda i Betekulla:
Skollärare Gustaf Jonsson född 28 juli 1831 i Madesjö
hustru Gustafva Magnidotter 3 juni 1827 i ”
barn: Carl Johan 6 april 1855
Ida 19 sept. 1856
Per August 18 feb. 1861
Olof Herman 19 juli 1864
Adolph Wictor 18 dec. 1866
Joseph 18 jan. 1863
Hulda Christina 6 april 1869
Axel Robert 12 juni 1871
Skollärare Jonsson var en i bygden välkänd och mycket populär man, en god lärare som kände för och med sina elever, och var i behandling av eleverna omutligt opartisk. Äldre personer vilka väl mest kände honom genom återberättning omnämner honom med en viss vördnad. Villafastighetenen, Betekulla 1:9, avstyckad till fastighet år 1878 med en areal om 11107 m2, belägen vid landsvägen och gränsande mot
Råsbäck, sägs med tvekan vara byggd av skollärare Jonsson. I varje fall bebodde han som äldre fastigheten. Den ägdes och beboddes sedan av sonen Herman, samt senare av dennes son Ruben, båda med efternamnet Jonsson och liksom två efterföljande generationer välkända målare i bygden.
När skollärare Jonsson avgick med ålderns rätt, efterträddes han av en yngre förmåga född i församlingen.
Det var Josef Hellström som i Härnösand utbildat sig till folkskollärare och år1893 återvänd till hemorten för att tillträda lärartjänsten i Betekulla.
Hellström ingick äktenskap år 1897 med Emilia född i Förebo, familjen kom senare att bestå av:
Folkskollärare Josef Hellström född 20 mars 1866
hustru Emilia Amanda Petersson 22 sept. 1875
barn: Sigrid 23 maj 1898 Död 19 juni 1967
Gustaf 1 okt. 1899 Död 1 okt. 1899
Anna 13 sept. 1900 Död 17 dec. 1918
Elin 16 april 1902
Nils 19 april 1904
Ingrid 29 maj 1906
Karin 4 maj 1907 Död 13 nov. 1971
Karl Gunnar 24 dec. 1914 Död 29 sept. 1921
Elsa Margareta 9 sept. 1921
Hellström var till sitt uppträdande ganska pedantisk och formell, han var mån om att eleverna lärde sig vad läroplanen föreskrev, men var också berömd för att till eleverna frikostigt utdela aga. 1899 köpte Hellström den mitt emot skolan liggande gården 1:30. Samtidigt sålde Hellströms föräldrar Johan Nilsson och Ingrid Maria Carlsdotter sin gård 3/32 mant. Långaström och flyttade in i manbyggnaden i Betekulla som var ledig.
Till viss del hade Hellström sitt jordbruk i Betekulla utarrenderat som sidoarrende, i viss mån drev han jordbruk själv, och han hade alltid till sin fortskaffning häst. Då Hellström, liksom företrädaren, också skulle upprätthålla lärartjänsten i Förebo, fanns det nog ett visst behov av hästhållning.
Hellström köpte år 1917 gården Källebäck i St:Sigfrid. Till denna gård flyttade familjen då han som pensionär 1926 slutade sin lärartjänst. Han sålde då gården Betekulla 1:30. Hellström efterträddes som lärare i Betekulla 1926 av Viola Lenander född 1 april 1900, senare gift Janner. Lenander var lärare här t o m vårterminen 1934, då hon flyttade till Karlskrona där maken var bosatt och var lärare.
Höstterminen 1934 tillträdde Ebba Petersson född 1908 i Madesjö, senare gift Hultgren. Maken var innehavare av en mek. verkstad i Trekanten. Ebba Petersson Hultgren var lärare i flera år, men de därefter varande lärarna uppräknas inte, då de inte tjänstgjorde i Betekulla under längre perioder. Sedan småskola inrättats tjänstgjorde i Betekulla:
Småskollärare Berta Magdalena Palmqvist född 5 sept. 1867 i Söderåkra, inflyttad från Halltorp 2
jan.1885, utflyttad till Voxtorp 28 okt. 1893.
Småskollärare Anna Maria Andersson född 9 feb. 1868 i L. Vedum, inflyttad från L. Vedum 11 aug.
1893, död 23 mars 1894.
Småskollärare Johanna Kristina Johansson född 15 jan. 1873 i Mortorp, inflyttad från Stenberga 18 jan. 1895. Johanna Johansson var lärare i Betekulla t.o.m. vårterminen 1900. Då slutade hon lärartjänsten, utbildade hon sig till missionär och tjänstgjorde sedan som sådan i Indien. När hon som äldre återvände till Sverige, bodde hon i St:Sigfrid eller i Skogsdal i Mortorp. Hon kallades allmänt för tant Hanna, och var bekant som en snäll och godhjärtad kvinna.
Höstterminen 1900 tillträdde Charlotta Larsson född 1877 i Sparlösa i Skaraborgs län. Man kan gott säga att hon lade ned hela sin livsgärning som lärare i Betekulla, och när hon 1937 avgick med pension, flyttade hon tillbaka till Sparlösa.
Nästa lärare Gertrud Edmundsson tjänstgjorde endast ett år och flyttade 1938. Därefter tillträdde hösten 1938 Rosalia Hjukström född 1896 i Åseda. Hennes make var skogvaktare, född i Stensele. Familjen kom från Storsele och flyttande söderut för att se landet på de breddgrader där Rosalia Hjukström var född. Rosalia Hjukström var en duktig lärare som var mån om att eleverna skulle få mesta möjliga kunskaper med sig från småskolan. Eleverna fick stora hemläxor, de var ganska strängt hållna av Rosalia, trots detta var Rosalia omtyckt av eleverna, och när de slutade småskolan var deras kunskaper långt över vad som var normalt i andra skolor. Rosalia Hjukström tjänstgjorde tills ca 1950 och blev därefter lärare i småskolan i Mortorp.
Av skolundervisningen i Betekulla lades först småskolan ner och flyttades till Mortorp. Efter några år lades också folkskolan ner och undervisning flyttades till den nybyggda skolan i Tvärskog (klass 1- 4) och Påryd (klass 5 – 6).

Betekulla skola 2025