Källa: Torpinvent Sven Nilsson

Vad som givit torpet dess namn, är inte bekant, men namnet är mycket gammalt.

Ref. Göran Hallberg: ”Ortnamn i Småland”, sid. 116:
Namn på ”Bröms” går nog ytterst tillbaka på ett vattendragsnamn, som innehåller det fsv. ordet brims, besläktat med insektsbeteckningen broms, i så fall med avseende på bäckens (vattendragets) surrande eller brummande läte.

Någon bebyggelse är inte markerad på storskifteskartan. På laga skifte-kartan från år 1853 är ett torp markerat med bostadshus, ladugård och småhus och i skifteshandlingen anges brukaren vara ”Torparen Olof Andersson”.

Denne Olof Andersson är inte känd av ortsbefolkningen, men torde vara den Olof, som i för-samlingsboken 1871-1875 benämnes:
Backs., enkling Olof Andersson, född 1793, enkling 1868, död 1877.

Gården hörde på 1840-talet till gården Runtorp 4:16, som då var en större gård. Vid laga skiftet delades denna gård i två 1/8-delar, av vilka Johannes Svenssons gård senare stycka­des ut i torpet Brömsamålen, areal 30 tunnl. På grund av Brömsamålens låga nummer före­faller det troligt att det var Olof Andersson, som friköpte torpet till fastighet.

En ny ägare tog över torpet år 1867 för en summa av 300 kr, då den föregående ägaren gjort konkurs. Denne var en från S:t Sigfrid inflyttad man, Nikolaus Källkvist, född 1843 i Ljung­by med hustrun Karolina Svensdotter, född 1837 i Mortorp, och barnen Amanda Sofia -67, Ida Matilda -72, Karl – 75, Johan Oskar –78.

Det äldre boningshuset, som var en 2-våningsbyggnad, brann ner när Källkvist var ägare och han byggde därefter upp det nuvarande huset 1901. Det sägs att Källkvists familj levde i mycket stor fattigdom. Källkvist hade oxar som dragdjur medan efterföljande ägare använde häst.

Dottern Ida Matilda köpte torpet c:a 1920 av sterbhuset, övriga syskon hade flyt­tat till Kal-mar. Hon gifte sig med en änkeman, som hade två söner sedan tidigare, men Idas äktenskap blev barnlöst.

1935 sålde Ida Matilda torpet och köpte en stuga i Betekulla, dit familjen flyttade.

Den nye ägaren var Erik Johansson, född 1898 på Lövshult 1:14.  Han var och förblev ogift.  Erik benämndes i bygden för Spel-Erik på grund av att han var son till Spel-Pelle.

Denne Spel-Pelle var i sin tur son till Spela-Vänster, vilken senare fått detta tillmäle på grund av att han var vänsterhänt och som fiolspeleman förde stråken med vänster hand. Denna benämning ”Spela” har varit synnerligen illa omtyckt av Spelafamiljen, en benäm­ning som ju endast var ett erkännande av ett gott musiköra. Även Erik var musikalisk och kunde spela dragspel.