Tvärskogs Bygdeförenings histora
Utdrag från text sammanställd av Sven Nilsson 2003
Så skapade vi Bygdens Gård
Året är 1986. I Tvärskog och bygden däromkring jäser det av missnöje och i bygdens föreningsliv går diskussionens vågor höga. Tvärskogsskolans två klassrum räcker nämligen inte till för att tillgodose de tre lågstadieklassernas lokalbehov och nu föreslår kommunens skolförvaltning helt sonika att den tredje klassen fr. o. m. hösten 1987 flyttas till Pårydskolan, där det finns bättre utrymmen.
Samtidigt står det klart att det växande antalet barn och ungdomar behöver en lokal i Tvärskog för fritidsaktiviteter under kvällstid men bygdens förslag och önskemål har hittills inte vunnit gehör hos kommunens fritidsförvaltning.
Från föreningslivet påpekas att vi saknar lämplig lokal för verksamhet och samvaro och alla är eniga om att en välutrustad samlingslokal står mycket högt på önskelistan.
Lokalfrågan är nu akut och samtliga föreningar inser och är överens om att nu måste något hända.
Kalmar kommun kontaktas
Tvärskogsskolans Hem-och-Skola-förening kan inte acceptera buss-transport av skoleleverna till Påryd och föreslår nu att ”busspengarna” istället används för att skapa större utrymmen vid Tvärskogsskolan, t.ex. genom en tillbyggnad på skolbyggnadens södra sida. Skolans ursprunglige arkitekt, Lennart Arfwidsson, kontaktas också och lämnar skisser på ev. tillbyggnad, som kostnadsberäknas.
Bygdens politiska föreningar, främst socialdemokratiska föreningen och Centerns lokalförening, bearbetar också sina representanter i de olika kommunala förvaltningarna, inte minst kommunalråden med Anders Engström i spetsen, och framför liknande krav.
Tvärskogs IF och Tvärskogs Motorklubb upprepar också vid träff med fritidsförvaltningen det stora behovet av lokaler för aktiv föreningsverksamhet.
Som en nödlösning skissar vi även på en ombyggnad av den gamla brandstationen i Tvärskog, där ett klassrum med nöd och näppe skulle kunna få plats. Även detta förslag kostnadsberäknas.
Våra gemensamma uppvaktningar och diskussioner med kommunledningen resulterar i att Kalmar kommun i februari 1987, trots uttalad dålig ekonomi, lovar att ställa ca. 500.000:- till vårt förfogande. När vi påpekar att denna summa ingalunda räcker för att skapa tillräckliga lokaler, får vi kalla handen men samtidigt förslaget att bilda en intresseförening, kanske en bygdegårdsförening eller Folkets Hus-förening, och med gemensamma krafter och medel bygga en ändamålsenlig lokal i egen regi.
Den 7 mars 1987 träffas representanter för bygdens föreningar, skola och invånare för att diskutera och noggrant granska de olika förslagen och kommunens ställningstagande. Under kvällen blir vi mer och mer övertygade om att vi måste lösa detta med egna, gemensamma krafter och bildandet av en bygdegårdsförening förs allt oftare på tal.
Den 18 mars träffar vi återigen den politiska områdesgruppen för att övertyga dess medlemmar om allvaret i våra krav på en utbyggnad av Tvärskogsskolan. Strax därefter, den 24 mars, träffar vi kommunalrådet Anders Engström, som nu börjar förstå vilka krafter han har att göra med.
Vi bildar en förening
Under den följande månaden tar våra planer fastare form och vi be-slutar att kalla samtliga intressenter och föreningar till ett gemen-samt möte den 22 april 1987 för att om möjligt bilda en byggnads-förening och välja dess interimsstyrelse.
Carl-Bertil Nelson, som är Hem och Skola-föreningens ordförande, redogör för bakgrunden och alla de möten som hållits med kommunalråd, skolstyrelse och fritidsförvaltning. Carl-Bertil kan också berätta att kommunledningen – under förutsättning att vårt projekt blir verklighet – anvisar Karl-Gunnar Nordanstad, Fastig-hetskontoret, som vår specielle, kommunale kontaktman. Klart står också att vi för vårt ändamål får disponera den gamla brandstationen och det tidigare, nu nedgångna kommunalhuset på skoltomten.
Det blir långa diskussioner, förslagen stöts och blöts men mötesdel-tagarna blir snart eniga om att vi skall klara detta själva och vi ska göra det genom att först bilda en byggnadsförening. Därefter skall vi bygga en egen Bygdens Gård, som ger plats för skolelever, fritids-gård och föreningsaktiviteter.
Förslag till ledamöter i denna nya förenings interimsstyrelse läggs fram och vi väljer följande personer:
Carl-Bertil Nelson, ordförande, repr. för Hem och Skola
Birgitta Ternow, LRF-föreningen
Lennart Johansson, kassör, Socialdemokraterna
Thage Larsson, Socialdemokraterna
Gunnar Olsson, Tvärskogs IF
Sven Nilsson, Centern
Evald Olsson, sekreterare, Centern
Mötet beslutar också att föreningen skall söka inträde i Bygdegårdar-nas Riksförbund.
Till nästa möte, den 3 maj, skall vi fundera på föreningens och vår nya lokals namn.
Intensiva förberedelser inför byggandet
Vid nästa stora möte den 10 juni med styrelsen och representanter för skolan (rektor Hanberger och läraren Ingrid Johansson), dagisverksamheten (Gunhild Roskvist), fritidsverksamheten (Birgitta Johnsson), byggföretaget (Yngve Andersson), m. fl. redogör ordf. Carl-Bertil för hur projektarbetet gått vidare. Vår kontaktman, Karl-Gunnar Nordanstad, som besökt Tvärskog den 18 maj, förordar en helhjärtad satsning på ett nybygge, vilket också stämmer med mötes-deltagarnas önskemål. Vidare har vi sökt omedelbart byggnadstillstånd och berörda grannar har redan lämnat sitt medgivande till byggande av en bygdegård på samma plats som det nuvarande, gamla kommunalhuset.
Vi får också veta att vi inte kan påräkna något bidrag för ”byggnation i glesbygd”. Däremot kan ev. bidrag lämnas av Länstyrelsen under rubriken ”Samhällelig service”.
Så följer en noggrann granskning av ritningarna till bygdegården och förslag till ändring/komplettering förs fram av de olika verksamheternas företrädare. Beslutas också att Yngve A. och Sven N. skall justera ritningarna enl. önskemålen och därefter lämna dessa till arkitekt Arfwidsson för slutlig teknisk granskning.
Under detta möte bestämdes också att med ett upprop till bygdebefolkningen uppmana till frivilliga arbetsinsatser vid det kommande bygget.
Det beslutades också att starta en timmerinsamling bland socknens skogs- och markägare. Ortens största företag, Tvärskogs Träindustri, erbjöd sig också att utan kostnad förädla det insamlade timret till för bygget lämpliga virkesdimensioner.
Projektets tidsplan diskuteras också. Med Nordanstads draghjälp skulle det vara möjligt att ha byggnadstillståndet den 1 augusti för att omedelbart därefter kunna sätta igång.
Mötet avslutas med beslut att bjuda in till allmänt möte den 1 juli då styrelsen kommer att i detalj presentera bygget och möjligheterna till förverkligande av våra planer.
Timmerinsamlingen
Via ett upprop under hösten till allmänheten i vår bygd uppmanar vi samtliga mark- och skogsägare att skänka timmer för att på så sätt bidraga till förverkligandet av vår bygdegård.
Interimsstyrelsens medlemmar delar upp arbetet mellan sig och kontaktar alla tänkbara givare inom ”sitt” område. Uppropet får ett mycket positivt gensvar.
Vi bestämmer första insamlingsdatum till den 20 januari 1988, då utlovat timmer skall vara utkört till skogsväg. Föreningen åtar sig att ombesörja hämtning men – om det inte går att lösa på annat sätt – även huggning och utforsling.
Nu börjar det verkliga arbetet och det blir intensivt. Föreningens medlemmar arbetar i grupper och trots en snörik vinter växer ”vår” timmervolym på sågplanen på Tvärskogs Trä till imponerande stor-lek. Vi hugger, sågar, kvistar och apterar. Lennart Davidssons och Ingvar Johanssons lastbilar går i skytteltrafik och när våren kommer har vi så mycket timmer att det räcker till bygget och mer därtill.
Byggstart
Så kommer vi äntligen igång !
Vi har inte fått kommunal låneborgen och inte heller slutgiltigt besked om bidrag från Boendedelegationen eller Allmänna arvsfonden men vår entusiasm är större än farhågorna och med ortsborna i ryggen är vi fast beslutna att klara vår uppgift.
I februari 1988 tecknar vi kontrakt med Yngve Anderssons Bygg AB. Yngve sätter omedelbart igång och Bertil Axelsson, Råsbäck, får uppdraget att – på frivillig väg, förstås – gräva grunden.
Frivilliga arbetsinsatser vid bygget
Styrelsen har också vädjat till samhällsborna att ställa upp med frivilligt, ideellt arbete vid bygget. Även detta upprop får ett mycket positivt gensvar och det är ingen tvekan om att bygdegården nu blivit en allas angelägenhet.
Gammal som ung, man som kvinna, yrkesman eller amatör, alla bidrar efter bästa förmåga. Lördagar och söndagar blir de verkliga arbetsdagarna för dessa frivilliga och med sakkunnig ledning av Yngve Andersson och hans mannar kan vi utföra stora och betydelse-fulla arbetsuppgifter.
Vi gräver och spikar, gjuter och murar, bygger väggar och tak, städar och målar. Ingen uppgift är oss omöjlig och bland oss alla finns det alltid tillräcklig kompetens för att utföra arbetet på ett både snabbt och fullgott sätt.
Skolstart
I augusti 1988 kan skolans tredje klass starta terminen i den nybyggda bygdegården. Visserligen är ännu inte källarvåningen helt färdig och inredd men byggnadsfirman har koncentrerat sig på bottenvåningens skollokal och den står nu klar för lärare och elever.
Medan skolarbetet pågår kan återstående arbeten slutföras, nu i en betydligt lugnare takt. Snart är det dags för fritidsverksamheten att flytta in i källarvåningens utrymmen och även uthyrningen av bygdegårdens lokaler börjar komma igång. Styrelseordf. Carl-Bertil firar sin 50 års-dag där och det kalaset skall snart följas av flera.
Bygdegården invigs
Söndagen den 5 mars 1989 är det stor invigningsfest i den nybyggda bygdegården. Många, många ortsbor har mött upp och visar nu upp sitt verk med glädje och stolthet. Kommunens representanter med kommunalrådet Anders Engström i spetsen, Bygdegårdarnas riksförbund och många fler hyllar ortsbornas initiativ och insatser. Alla är överens om att denna bygdegård är ett utmärkt exempel på hur lokala krafter, engagemang och kunnande kan skapa förutsättningar för en gemensam, trivsam tillvaro i en liten ort med begränsade resurser i övrigt.
Bygdegårdföreningens styrelse, som dragit ett tungt lass under de första åren, kan nu andas ut och med stolthet se att bygdegården fungerar precis så bra som det var tänkt.