Piparetorpet

Källa: Torpinvent


Detta torp vid Kallgår´n kallades 1772 Piparetorpet, köpt 1818-08-18 på 49 år av Måns Olsson och Maria Mattisdotter. Säljare Peter Olsson på Österhult nr 1:2.

1854-04-28 minskades torpets ägovidd till en enda ägofigur och Måns Olssons son, Olaus, övertog torpet, även då på 49 år. Torpet kallades därefter Olstorpet.

Senare har stället kallats Skogsdal nr 3 med beteckningen Österhult 1:5.

Från 1953-54 har det kallats Henrikastället.

Sven N. anm.: Namnet Piparetorpet kan tyda på att en båtsman Pipare under 1700-talet bott där.
En av båtsmännen på Ölvingstorp, som inte ligger långt från Österhult, var just Pipare (Nr 13).
Det var inte alls ovanligt att en båtsman bodde på annan plats än i den by för vilken han tjänst­gjorde, t.o.m. i en annan socken, som i detta fall.

Den stuga som stått på denna plats flyttades i mitten av 1950-talet till Tvärskog och blev Mortorps Hembygdsförenings gård.

Ur hembygdsföreningens protokoll är följande dokumentation hämtad:

Styrelsemöte i Mortorps Hembygdsförening 1953-06-23

§ 2. Styrelsen beslöt att av herr Hjalmar Cedervall för ett pris av 800 kronor inköpa ett öde bostads­hus med tillhörande bod, belägna i Österhult i Mortorps socken.

Stugan såväl som boden är av ålderdomlig typ och befinner sig i så gott stånd, att flyttning till lämp­lig plats kan ske. Styrelsen gläder sig åt att kunna rädda undan förfall en av de få återstående stugorna av denna typ.

I handpenning lämnades till herr Cedervall 200 kronor och resterande belopp efter gottfinnande någon gång vid flyttningen av stugan.

Sammanträde 1953-08-27:

§ 3. Styrelsen uppdrog åt Lage Sonemark och Lennart Bernhardsson att undersöka möjligheten att för­värva en lämplig tomt för den nyinköpta fornminnesstugan. Som mest lämplig ansågs en tomt tillhörig gården Mortorp nr 6.

§ 4. Styrelsen ansåg lämpligt att vidtala någon sakkunning ”fornvårdare” att bese stugan innan den rives för flyttning, såvida det blir utan kostnad för föreningen.

Årsmöte 1953-09-16:

Kring frågan om lämplig plats för den nyförvärvade fornstugan uppstod en stunds samtal. Som tänk­bara platser nämndes den s.k. ”Bockberga-tomten”  i Tvärskog, den för hembygdsgård avsedda tomten vid Riskastet samt en tomt i Råsbäck.

Föreningens medlemmar ansåg allmänt att ”Bock­bergatomten” var den lämpligaste, varför en­hälligt beslöts, att placera stugan där. Tomten tillhör Mortorp nr 6. Lantbrukare Bertil Peters­son överlåter den som arrende utan kontant vedergällning.

Årsmöte 1954-10-23:

§ 6. Ang. fornstugan meddelades, att den sedan ca. ett år stått halvfärdig på den av föreningen förvärvade ”Bockberga-tomten”. Att stugan ej blivit färdig berodde på svårigheten att skaffa hant­verkare. Samtliga spisar hade dock blivit uppmurade.

Årsmöte 1955-10-22:

§ 6. Styrelsen fick i uppdrag att förvärva en mindre ladugård med loge samt en ängslada av rund­timmer, om någon lämplig kunde anskaffas, för att placera på hembygdstomten.

Styrelsesammanträde 1955-11-24:

§ 2. Frågan om inköp av en mindre ladugård samt en ängslada diskuterades.

§ 3. Beslöts att inköpa en av Doktor M. Hofrén föreslagen ladugård i Österhult samt en ängslada av gammal typ i Månsamåla, Nybro, och att förflytta dessa till hembygdstomten våren -56.

§ 4. Lennart Bernhardsson och Arvid Johansson fick i uppdrag att inköpa desamma.

Årsmöte 1956-10-13:

§ 10. Ordf. redogjorde för årets arbete. En ladugård har flyttats och blivit uppförd på hembygds­tomten, likaså en ängslada.

Invigning av Mortorps Hembygdsgård 1957-06-30

Årsmöte 1957-11-14:

§ 7. Vidare diskuterades brunnsfrågan livligt. Man kom till resultat att en brunn skall göras
 ca. 3-4 m djup under sommaren 1958 samt stensättas på gammalt sätt.

Styrelsesammanträde 1960-02-03:

§ 4. Erik Johansson överlåter en äldre ladugårdsbyggnad samt bestämdes att denna skall flyttas till Hembygdsgården under våren 1960.

Årsmöte 1975-10-24:

§ 12. Bengt Bernhardsson redogjorde för den gamla kvarnen i Råsbäck. Ägaren vill ha den i ord­ning och är villig att betala 25 % av kostnadsförslaget för kvarnens iordningställande Kvarnen är byggd omkring 1860 och vattenhjulet är 4 m högt och är den enda i Kalmar storkommun.

Styrelsen anförtroddes att söka kommunbidrag på 70 %.

Årsmöte 1976-11-12:

§ 14. …… kommunen har avslagit anslag.