När rödsoten kom till mortorp

Engelska sjukan. Rödsot. Tuberkulos och magsjukdomar. Detta var vanliga sjukdomar under 1800-talet och in på 1900-talet. Trots att dödligheten stadigt sjönk under senare delen av 1800-talet var den fortfarande, särskilt med våra mått mätt, hög ända fram till dess att tillgången till antibiotika blev ett genombrott i sjukvården.

Sjukdomar hade förr en annan värdeladdning än dagens. Om föräldrar nu oroar sig för allergier, upprepade dagissnuvor och vattenkoppor är det förstås lindrigare än det som tidigare seklers mödrar och fäder hade att gruva sig över. Innan vetenskap och medicinska insikter slagit igenom styrde folktro, skrock och mer eller mindre märkliga huskurer svenskens attityd till sjukdomar.

Många åkommor som drabbade barnen gavs sin förklaring till tiden i mammas mage. En gravid kvinna kunde ha åtskilligt att tänka på för att barnet inte skulle åsamkas sjukdomar och lyten. Akta sig för ormar, inte se ett lik, alltid bära för-kläde, inte bli för rädd, aldrig möta blicken på en ”dålig kvinna”…

Rödsoten slår till

Vid mitten av 1800-talet drabbades våra bygder av den fruktade rödsoten, den sjukdom som vi idag känner som dysenteri. Den hade tidigare under flera perioder grasserat i landet men återkom nu med förödande kraft (den ”fältsjuka” vi läser om i historieböckerna var till största delen rödsot). Under sensommaren 1858 nådde den sin kulmen i Mortorps socken då inte mindre än ca. 50 pesoner dog i denna farsot.

De som drabbades var av alla åldrar men barn och åldringar var då som alltid mest utsatta. Trångboddhet, dålig hygien och bristande kunskap hjälpte till att sprida smittan och inget effektivt botemedel fanns. Sjukdomstiden var kort men oerhört plågsam. Blodbemängd, slemmig avföring med mycket täta intervaller var kännetecknet och utgången oftast döden.

En tragedi i Tokabo

På ett torp i Tokabo bor avskedade båtsmannen Peter Olsson Ringquist med hustru och tre små barn. I slutet av sommaren 1858 insjuknar alla utom äldsta barnet, dottern Mathilda. Och rödsoten går hårt fram i torp-stugan. Den 1 augusti avlider modern Brita Stina, endast 35 år gammal, och två dagar senare blir barnen föräldralösa då även fadern dör i fruktansvärda plågor.

De två övriga barnen, fyraårige Olaus och den bara två månader gamla dottern Christina, är också smittade och de möter lika skoningslöst dö-den tio dagar senare, den 13 augusti.

Den tragedi och sorg som den enda överlevande, nu föräldralösa (”från-fallna” är prästens beteckning) dottern Mathilda nu upplever vet vi inget om. Hon fyller åtta år i augusti samma år och blir troligen omhändertagen av medlidande grannar/släktingar. Hon växer upp och tar tjänst som piga för att slutligen flytta till Ryssby socken där hon gifter sig med den tio år äldre August Björnlund som är ”färjekarl” i Revsudden.

Sånt dog man av – några vanliga sjukdomar
Källa: Gunnar Lagerkranz, Svenska sjukdomsnamn i gångna tider

–       Barnasjuka, barnälta, rakitis, (engelska sjukan)

–       Bleksot (blodbrist)

–       Brott, fallandesot, fallandesjukan (epilepsi)

–       Håll och stygn (lunginflammation)

–       Kvav, barnkvävning (barnet kvävdes av modern i sängen)

–       Magrev, magsot (kolik, magsjukdom)

–       Trånsjuka (tuberkulos)

–       Tvinsot (avtynande)

Källa: Sven Nilsson