Tvärskogs historia

 

Följande beskrivning av orten Tvärskog, dess historia och utveckling, skall inte ses som en fullständig och uttömmande redogörelse utan mer som ett tappert försök att något lite beskriva den utveckling som vår hemort Tvärskog fått vara med om.

I detta avseende är inte orten Tvärskog unik. Hundratals är de små orter, byar och samhällen, inte minst här i Småland, som utvecklats på samma sätt. Den lilla orten har vaknat ur sin törnrosasömn, växt sig större, kanske t. o. m. blivit planlagd tätort och med hjälp av nya, bättre vägar och kommunikationer kommit omvärlden närmare.

Den utvecklingen har drivits av människorna själva. Framsynta och initiativrika har de sett möjligheterna och tillsammans skapat den livskraftiga ort som vi nu känner under namnet – Tvärskog.

Källa: Sven Nilsson 2011

Traktens geologi

Tätorten Tvärskog ligger på en relativt plan del av Nybroåsen, en av de många grusåsar som inlandsisen skapade för så länge sedan. Marken består följaktligen i huvudsak av grus, alldeles ypperligt att bygga hus och vägar på men torrt och magert för trädgårds-odlaren och jordbrukaren.

Nybroåsen är enormt vattenförande, vilket Kalmar kommun girigt utnyttjar genom att från källan i Råsbäck leda vattnet genom en nu hundraårig ledning till Kalmar. Åsen är också vattendelare så tillvida att markerna norr och öster om åsen avvattnas genom Ljungbyån och dess tillflöden medan terrängen söder och väster om åsen dräneras av biflöden till Hagbyån.

Tvärskog och trakten närmast däromkring är fattig på ytvattenflöden. Sjöar saknas helt och den ovan nämnda Hagbyån undviker oss med någon kilometers marginal.

Växtligheten är den som kan förväntas på torra sandjordar. Den skog som täckte marken innan bebyggelse och vägar kom till, dominerades säkert av tall och björk. Området har inte tidigare, lika lite som nu, varit utpräglad jordbruksbygd.

Källa: Sven Nilsson 2011

Ortnamnet Tvärskog – vad kan det betyda?

Många är de försök som gjorts för att tyda/härleda ortnamnet Tvärskog. Ingen har väl lyckats övertyga mer än den andre och därför måste vi konstatera att namnet hittills inte är helt förklarat.

Tvärskog är ingen by, bara en ort som fått ett namn, från början kanske namnet på ett ensamt torpställe, knappast en gård.

Namnet består av två delar, förleden ”tvär-” och efterleden”-skog”. Vad efterleden be-träffar kan vi nog med fog påstå att detta ”-skog” betyder precis det vi nu menar med ordet ”skog”. Det är om betydelsen av förleden ”tvär-” de lärde tvistar.

 Här skall återges ett par av de mer eller mindre trovärdiga tolkningar som förts fram:

  1. ”Tvär” syftar på att orten Tvärskog ursprungligen är uppbyggd vid och omkring den korsning som bildades av vägen Törsbo-Ölvingstorp och Slätbackavägen (mera om Slätbackavägen, se följande kap.). De vägfarande på Slätbackavägen upplevde den andra, mindre vägen som kommande tvärsöver, d.v.s. tvärande. Tvärvägar är ju ett bekant begrepp även i våra dagars Småland.
  2. Vid färd på Slätbackavägen från kusten till skogsbygden förändrades terrängen just här. Slättbygden tog slut i Fröstorp och vid Tvärskog mötte storskogen. Den som färdades mot inlandet på Slätbackavägen i gångna tider kunde säkert upp-leva den skogen som ”tvär”.
  3. Ortnamnet Tvärskog förekommer på andra platser i landet. Utanför Kristianstad ligger vid sjön Roxen i Östergötland hittar vi Tvärskogs udde.

 

Källa: Sven Nilsson 2011

Slätbackavägen och andra vägar i området

Den landsväg som idag har nr 576 och som löper genom Tvärskog med namnet Mor-torpsvägen (söder om riksvägen) resp. Betekullavägen (norr om samma väg), är den gamla färdled som under århundraden gått under namnet Slätbackavägen. Vägens sträckning genom samhället är fortfarande i det närmaste oförändrad, den har förstås blivit bredare med åren och är ju sedan några år tillbaka hårdbelagd.

Med början i Vassmolösa/Bottorp löpte Slätbackavägen i huvudsak på åsens  södra sluttningar, genom Kulltorp och Meltorp, förbi och norr om Fröstorp och gick in på nu-varande väg ungefär vid Björkhaga/Hopängen i Fröstorp. Genom Tvärskog gick den där landsvägen idag går, fortsatte över Binnåsabacken i tätortens norvästra utkant, löpte vidare över Råsbäcks ägor och genom Österhults skogsmark för att via Sankt Sigfrid nå Madesjö socken.

Slätbackavägen var förbindelseleden mellan kustbygderna och östersjöhamnarna i öster och skogsbygden i väster. På Nybroåsens flacka sluttningar (”slätbackar”) stod träden glest, marken var torr och terrängen lättframkomlig året runt. Det som senare blev väg var till en början en stig, blev snart en ridväg och slutligen så tuktad och bred att hjul-fordon kunde användas. Här gick otaliga foror med skogsbygdens produkter till köpare, ofta utländska, vid kusten. Det var trätjära och hudar, boskap och skogsprodukter och inte minst tackjärn, det så eftertraktade råmaterialet till verktyg och kanoner.

I den andra riktningen, från kusten till inlandet, transporterades förnödenheter till skogsbygdens folk. Salt och kryddor, tyger och konstföremål fann sin väg till nya konsu-menter och gav säkert för många en aning om den stora världen bortom det egna skogs-brynet.

Slätbackavägen blev säkert också en lämplig färdväg för de många trupptransporter som genomkorsade våra bygder från medeltiden och framåt. Fästet Kalmar slott låg ju nära och var så gott som ständigt föremål för belägring och erövring, ibland av svenska men ofta av danska trupper. De boende vid eller nära Slätbackavägen hade det säkert inte så fridfullt.

Från Slätbackavägen löpte sidovägar åt alla de håll. I det vi nu kallar ”gamla” Tvärskog korsades vägen av vägen från Törsbo, vilken gick vidare mot Ölvingstorp. På den tiden anslöt Törsbovägen längre åt söder/öster och vägskälet bildade en fyrvägskorsning vid Tvärskogskumlet. Se karta, sid. xx.

En bit längre bort mot nordväst (vid kontorsbyggnaden till företaget Bygg AB Y. Andersson o. Söner) anslöt vägen från Tokabo.

Vid den nuvarande korsningen med den stora riksvägen delade sig Slätbackavägen tillfälligt och gick på ömse sidor om en liten sankmark, en sänka, med namnet Dufwedahl.

Ytterligare längre åt nordväst, utanför nuvarande tätort, anslöt vägar från Gamla Råsbäck resp. Betekulla/Långaström. Vid det vägskälet bildades ett riskast.

Källa: Sven Nilsson 2011

Tvärskogskumlet – där byarna möts

Ett ordentligt 5-stenarör hwaruti hjertstenen är 4-sidig ovh spitsig uppåt,
af 11/4 alnars höjd, 2/3 dito bred och 1/2  alnars tjocklek,  stående i söder
 och nära Slätbackewägen på en liten ås som går wästerut…

Så lyder en del av den utförliga beskrivningen av det gränskummel i Tvärskog, som finns antecknad i ett protokoll från en gränstvist vid Vassmolösa tingsrätt år 1811. Kumlet är ännu idag ”levande” och är den punkt där byarna Fröstorp, Tokabo, Råsbäck och Ölvingstorp möts.

År 1725, i den tidsperiod då stormakten Sveriges stjärna var i dalande, gick en härads-syn genom våra bygder och turen var nu kommen till Tvärskog. Berörda markägare i de fyra byarna deltog i synen liksom gode män och lantmätare. I det ”gamla” Tvärskog, på dess högsta punkt, den svaga åsryggen som är en del av Nybroåsen, stod tidigare (enl en karta från 1682) ”en stenflisa wid wägen på twärskougsbackn” och synemän och mark-ägare var överens om att detta var den av hävd rätta platsen för de fyra byarnas gräns-möte.

Resultatet av synen blev att lantmätaren dömde ut att ett nytt 5-stenarör, som tydligt utvisade gränspunkten, skulle anläggas. Markägarna grep sig verket an och det är det kummel vi ser än idag. Kumlet har trots omild behandling genom åren stått sig ganska bra och är nu, efter en viss renovering år 2000, i nära nog ursprungligt skick.

Källa: Sven Nilsson 2011

Avrättningsplatsen

I protokollet till den ovan omnämnda gränstvisten mellan två bönder i Fröstorp före-kommer ”Tvärskogs rättarplats” på flera ställen. En av bönderna,,  anklagar den andre, för att ha flyttat gränsen deras ägor emellan. För att kunna fastställa den rätta gränssträckningen tar man 1789 år laga skiftekarta till hjälp. Av denna framgår att gränsen skall gå ”vid den ofvanför Tvärskog belägna Fröstorps Tvärskogs- eller Hästhage”.

Processen vid tinget övergår därefter till att bestämma den ursprungliga gränsen till Fröstorps Tvärskogshage och utröna vad den gamla kartan menade vara Tvärskog. Flera vittnen kallas in och får var och en redogöra för sin mening om rätta platsen för Tvärskog och dess gränser.

Åldermannen Andersson, som vid tillfället är drygt 80 år, träder fram och hävdar att Tvärskog

Tingsrätten tar alla vittnesmålen i beaktande och konstaterar slutligen att Fröstorps Tvärskogshage skall gå fram till det sig uppå Slätbackavägen

Om det nu har funnits en avrättningsplats i Tvärskog, vilket ovanstående vittnesmål och tingsrättsprocessen entydigt hävdar, inställer sig ju flera frågor:

När, vid vilken tid var avrättningsplatsen i bruk ? Och i vilket sammanhang ?

Den 80-årige åldermannen säger sig i sin ungdom ha hört äldre personer tala om en avrättsplats i Tvärskog. Mannen var ju ung under första halvan av 1700-talet, varför ”de äldre” källorna bör ha levt på senare hälften av 1600-talet. Då är vi nära den mest krigiska perioden i Sveriges historia, den orostid då kampen stod het mellan svenskar och danskar om herraväldet på Kalmar slott och i bygderna i landets sydliga landskap. Var Tvärskogs avrättsplats en del i krigshändelserna? Avrättades svenskar eller danskar, krigsmän eller ortsbefolkning?

Eller var platsen en del i ett civilt rättssystem? Var fanns i så fall det ting som utdömde dödsstraffet? Vi känner till tingsplatsen i Vassmolösa men det är väl inte troligt att den var knuten till en avrättningsplats så långt bort som i Tvärskog.

Det faktum att ägorna till de två byarna i väster, Tokabo och Råsbäck, med mycket smala markremsor når ända fram till kumlet/avrättsplatsen kan bara betyda att platsen har ansetts som mycket viktig. Varför? En teori som förtjänar att nämnas går ut på att platsen var en mötesplats för ortens bönder vid skatteuppbörd. Skatteindrivaren, d.v.s. fogden eller rättaren tog här emot och räknade in skatten, som oftast bestod av förnödenheter till Kalmar slott.

Frågorna är intressanta och kan bara besvaras genom ytterligare källforskning.

Källa: Sven Nilsson 2011

Tvärskog under 1800-talet

Bebyggelsehistoria

Tvärskogs läge vid den relativt livligt trafikerade Slätbackavägen, vid avtagsvägarna till Törsbo/Ölvingstorp, har säkert lockat till bebyggelse. Fast, sandig och torr mark på den flacka åsen var säkert lämplig för byggnation, som där inte heller tog mera värdefull od-lingsmark i anspråk. Tillgången på vatten, som var ett livsvillkor vid all nybyggnation, var heller inget problem, vatten i riklig mängd fanns på nära håll i sankare marker på ömse sidor om den relativt smala åsryggen.

Det markområde, där det gamla och ursprungliga Tvärskog uppstod, utgjorde utmarker till alla de fyra byarna. Det var marker på långt avstånd från ”hembyn”, knappast an-vändbara till annat än ängs- och madslåtter och bevuxna med skog som vid den tiden hade mycket ringa värde. Till dessa utmarker blev istället de ”egendomslösa” hänvisade, hantverkare och backstusittare, inte sällan båtsmän. De senare var ofta illa sedda i hembyn, de representerade ju övermakten, kronan, och utgjorde en betungande och för-hatlig skattebörda för bonden.

Källa: Sven Nilsson 2011

1900-tal – nu börjar det hända!
Järnvägen kommer – det ”nya” Tvärskog växer fram

Vi har nu kommit fram till det omvälvande 1900-talet och det är dags för Tvärskog att vakna ur sin törnrosasömn.

Lösenordet heter JÄRNVÄGEN !

Alltsedan järnvägstrafiken på sträckan Torsås-Kalmar kom igång fördes diskussioner om en järnväg från Vissefjärda, över Påryd och Tvärskog och med anslutning till Kalmar-Torsåsbanan i Ljungbyholm. Diskussionerna blev till verklighet, ett järnvägs-aktiebolag bildas och redan 1908 tuffar det första tåget fram på den nybyggda banan. Av flera skäl får man nöja sig med att banan slutar i Påryd men för Tvärskogs del blir det ändå ett verkligt ”lyft”.

Ny bebyggelse växer snabbt fram under dessa första 1900-talsår. Stationshuset står nästan färdigt vid järnvägens invigning 1908, Tvärskogs Mejeri byggs och börjar verksamheten 1914 och den driftige handelsmannen A. W. Nilsson startar handelsbod i nybyggd lokal, dit han också flyttar tillsammans med sin familj.

Ortens egen byggmästare, Johan Olsson, har fullt upp att göra och snart står de klara, de nu hundraåriga husen som vi idag ser närmast det gamla stationshuset och mejeriet.

Tyngdpunkten i bebyggelsen förskjuts alltså mot nordväst, mot det ”nya”, moderna Tvärskog. Det betyder dock inte att utvecklingen i den gamla delen av samhället avstannar. Nej, tvärtom! Ägaren till gården Fröstorp nr 2, Rudolf Petersson, säljer flera tomter och markområden till intresserade nybyggare och under de första årtiondena på 1900-talet skapas på så sätt många nya fastigheter, de flesta utmed landsvägen genom byn, d.v.s. Slätbackavägen.

Källa: Sven Nilsson 2011